Ridning

Marie red Tempo i Onsdags o även igår. Det gick jättebra, igår krånglade hon mkt mindre i början av passet mot i Onsdags.
Hon är lite hackig ibland o vill släppa bakbenen men efter galoppen igår så blev hon betydligt bättre. Hon är fortfarande ganska svag men både Marie o jag tyckte hon var bättre igår.


Vi fortsätter imorgon o jag kan inte nog säga hur tacksam jag är för Maries hjälp. Känns som att jag har vunnit högsta vinst på Lotto  💗😊


Trodde att jag filmade igår men klantade till mig o tog bara en bild. Sååå typiskt mig!! Det som gick så bra!!

Hökörning och longering

Igår körde vi in 11 ton hö. Det känns i kroppen idag!!
Känns skönt när det är gjort o det gick betydligt bättre denna gång än sist. Då trodde jag nästan jag skulle få en hjärtinfarkt eller nåt. Balarna är så gräsligt tunga, snittar på 16,6 kg styck.


Eftersom vi bara tog en promenad i förrgår så kände jag att jag verkligen behövde röra lite mer på damen så jag fick vackert vänta tills det blev ledigt i ridhuset för att lina. Det hjälps inte hur trött man än är, det är bara att bita ihop.


Jag longerar väldigt sällan som arbete. Jag gillar det inte riktigt av ngn anledning utan föredrar tömkörning. Men igår hade jag en deadline på ca 35 min o det går ju betydligt snabbare att bara koppla om i longering än med tömmarna i varvsbyte.


Meningen var galoppjobb men underlaget håller tyvärr inte riktigt ännu för att galoppera bra på volt.
Känns taskigt mot henne när hon inte är helt balanserad o fortfarande växer att utsätta henne för risken att gå omkull. Istället blev det många fattningar o övergångarna.
Hon skötte sig finfint!!


Idag blir det ridpass igen tillsammans med Marie :) Går faktiskt o längtar till dessa ridpass numera!

Semestern slut



Stor tjej!

Började jobba igår igen o kände att jag har varit dålig på att uppdatera dagboken.
Vad har hänt under denna månad!?


Evidensia var här o Madde red. Tempo var fin i longering men när Madde satt upp så började hon bråka lite först. Hon fick till slut igång henne o det syns inget fel på henne. Lite spänd i traven kanske men galoppen fin.


Därefter var tanken att ge henne Metacam men eftersom hästarna skulle vara ute dygnet runt i en vecka o ingen ridning så gav jag aldrig det. Sen blev hon lite lös i magen så det blev aldrig ngn Metacam.


Istället har vi ägnat tiden åt att löshoppa, tömköra och promenera under ca 14 dagars tid.


Fick så äntligen hjälp av en kompis som jag har enormt stort förtroende för o som ser på hästar o ridning på samma sätt som mig.
Hon blev av med sitt tävlingssto väldigt abrupt o var såklart ledsen o chockad. Jag sa att hon jättegärna fick komma o hjälpa mig med Tempo-Lina och det har hon gjort med besked.


Första gångerna linade hon med mig då jag satt på Tempo. Mkt krånglande var det de första gångerna innan fröken ville ge med sig o gå fram men vi bråkade aldrig utan bara väntade ut henne.
Det tog säkert 10-15 min innan vi kom igång i trav.


Sen har Marie ridit henne 2-3 ggr o hon har varit motsträvig även då och backat o snurrat runt men har gett sig till slut.
Meen så fin hon har varit när hon har ridit henne.
Därefter vaccinerade jag henne så hon fick vila några dagar för att sen fortsätta vårt arbete.


I helgen kände jag plötsligt hur energin o viljan kom tillbaka till Tempo. Hon började skritta direkt då jag suttit upp även om hon sen vid igångsättning till trav provade lite lätt om hon kunde slippa. Men inte alls som förut. Nu vågar jag också använda skänkelhjälpen lite tydligare om hon står emot.


Det är som att hon går o spänner sig för plötsligt börjar hon frusta o då vet man att nu är hon redo att börja jobba :)


Är så otroligt otroligt tacksam för den hjälpen jag har fått av Marie!! Hon är helt enkelt underbar som person💗💗💜 Vilket engagemang.... O hon har verkligen sett till att jag känner mig trygg o att det är jag som måste rida Tempo i första hand. Hon har hjälpt mig över den där tröskeln som byggdes upp när jag trillade av. Nu är jag ridsugen varenda dag, hihi 😄


Igår var det vilodag o jag o Tempo gick själva till Hjortberget för att klättra en gång i backen.
Är väldigt förvånad o stolt över både mig själv o Tempo. Hon bara kliver på även om hon tycker det är lite läskigt så är det nog mer spännande än otäckt. Hon vill verkligen framåt framåt.
Man får ju gå på en cykelväg förbi en återvinningsstation o det har hon ju inte gjort så särskilt mkt så jag måste säga att hon är en modig o nyfiken häst!!!