Hjärnan som spökar

Igår red jag igen och det gick bra!

Litar ju inte till 100 % på Tempo ännu när jag sitter på ryggen o ändå skötte hon sig bra.
Jäkla hjärna som ska skapa oro o nervositet.

Hon testade av 2-3 gånger lite försiktigt om hon verkligen behövde springa omkring med matte på ryggen :) No big deal men ändå.....
Bättre när matte är bredvid tydligen , hihi.

Vi red lite serpentiner och har börjat med att ställa lite inåt och utåt på långsidorna.
Även lite försök till att flytta undan för skänkel de sista stegen på diagonalerna.

Hade ett mkt bättre stöd i handen igår och det är ju bra! Det innebär ju att det finns kontakt om ngt skulle hända. Det är mindre behagligt när hon förut släppte kontakten. Då känns det som att var som helst kan hända :P

Jag måste rida henne framåt, framåt och inte bromsa i handen när hon tar min framåtdrivande hjälp.
Det är ju inte helt lätt men jag måste tänka på det hela tiden. Får heller inte släppa på kontakten helt så det gäller att koncentrera sig.

Jag märker oxå att det är otroligt viktigt att jag hela tiden sitter rakt över henne, i alla lägen annars spänner hon till direkt. Jag tycker ju alltid att det är lättare att sitta ner o jobba än att rida lätt så det är också lite nytt för mig att rida lätt hela tiden. Så fort jag har en mer stabil bjudning i henne så kan jag nog börja sitta ner så smått.

Idag blir det vila och så på det igen imorgon. Till helgen får hon vila genom att ta en promenad i skogen ena dagen och vara helt ledig den andra.

Jag har försökt vara noggrann med att stretcha henne efteråt för att minska träningsvärk o få henne att slappna av lite mer.


På Söndag kommer Kristian Krusenstierna till Grönskog o ska hålla träning. Jag tänker försöka titta på Camilla, Caroline och Marie när dom rider.