Ny input, ny känsla och Aha-upplevelser

Nu har det gått en tid sen jag skrev i den här dagboken.
Det började ju krångla igen med att Tempo inte ville gå fram för skänkeln, stannade o smålättade o var allmänt grinig o lite spookey. Jag kände mig så uppgiven att det återigen skulle börja krångla. Jag blir ju lite osäker på vad jag ska göra o det utnyttjar hon ju och även hon blir osäker o spänd.
Vi var iväg igen till Grönskog för att kolla henne o böjproven var ua.
Fick rida o hon visade ju upp samma beteende som hemma. Backar av rätt som det är och skyggar/kastar sig för osynliga föremål😝

Jag har grunnat så många gånger på att sälja henne så jag har helt tappat räkningen, haha!
Var oxå extremt nära att skicka iväg henne för försäljning och utbildning. Var sååå uppgiven och trött på alltihopa o det blir extra jobbigt när livet är lite svajigt generellt.
Meeen, jag har alltid trott att den här hästen är till för mig, att hon med rätt verktyg kommer att bli en underbar kompis. Bara vi förstår varandra och kan kommunicera på ett tydligt sätt. Att sälja är egentligen inget alternativ men när allt är jobbigt och man inte ser någon utväg så kommer så klart tankarna.

Fick fatt i en tjej som är tuff och inte räddhågsen som jag som har ridit henne i ca 14 dagar. Hon har tom hoppat henne och det är klart att Tempo har testat henne men har accepterat det hela till slut. Hon har varit helt genomsvettig efter ridpassen och kanske mestadels pga att hon har varit spänd o lite uppjagad.
Hoppningen som var Tempos första uppsuttet, gick hur bra som helst. Hon var helt enkelt en riktig stjärna. Jag var väldigt stolt över henne måste jag säga 💗👋🌟🌟


Jag kände mig väldigt glad att jag slapp ta striden med Tempo även om jag inser att vi kommer komma till diskussioner framöver när ngt blir oklart eller jobbigt. Men det var skönt att få lämna över tyglarna under några dagar.
Däremot så har ju Tempo varit väldigt spänd och inte kommit till ro och avspänning och det ser man tydligast på hennes rörelsemönster. Hon blir väldigt kort fram, lite studsig och jobbar inte genom hela kroppen utan går o "håller" sig. Hon börjar gapa o ser lite missnöjd ut även om hon försöker vara till lags.

Jag kom till en gräns när jag bara kände att antingen säljer jag eller så börjar jag rida o få lite glädje av min fina häst. En häst som jag kanske inte kan utnyttja fullt ut men åhh vilken fin känsla hon ger när hon slappnar av!
Sagt o gjort. Jag sadlade o red förra söndag-kvällen för att känna hur hon kändes inför träningen som var för Olof dagen efter.
Det var lite fjärilar i magen, Jag hade inte ridit henne på över 14 dagar. Känslan när jag red var väl inte helt fantastisk precis. Hon strulade inte men hon var spänd och väldigt hackig och ostadig och släppte inte riktigt igenom kroppen.

Träningen för Olof gav den första förlösande känslan. Tempo var fortfarande väldigt hackig o struttig i början men allt eftersom så kändes det bättre och bättre.
Jag fick driva framåt i ett vad jag upplevde som ett lite väl friskt tempo o jag skulle ge efter väldigt mkt på tygeln. Det känns ganska utelämnande att driva så mkt framåt o samtidigt ge efter på en av bromshjälperna. Men undan för undan så kände jag hur Tempo började hitta ett annat tempo, blev lugnare i takten och mer stadig och äntligen kände jag hur drivningen gick igenom. Innan kan hon bli sur mot skänkeln o nästan backa av när jag lägger till skänkeln. Hon skötte sig sååå fantastiskt bra.

Red lektion för Madde på Torsdagen o jag hade då ridit kvällen innan o det kändes väl sådär. Hon var väldigt springig o jag lyckades inte fullt ut att få henne att slappna av. Men på lektionen blev det så himla tydlig skillnad från springighet till att vila mer på steget o slappna av. Vilken wow-känsla😍
Då kunde jag så tydligt känna skillnaden mellan spänd o stressad häst - till avspänd och lugn o då kommer man ju äntligen till ridning......



Nu fokuserar vi på detta  och den stora skillnaden är nog att jag nästan i förväg kan ana mig till  hur ridpasset kommer att kunna bli om jag sköter mina kort rätt, dvs hon KOMMER att vara spänd och studsig först men om jag är konsekvent o lugn och låter henne kravlöst jobba framåt o låter henne komma framåt neråt så kommer hon att kunna koppla av och börja jobba. För att hon snabbare ska komma till avspänning så kommer jag att rida på exakt samma sätt varje ridpass för att hon ska känna sig trygg med det.
Jag har ju en fantastiskt härlig häst och vill kunna ge henne bra förutsättningar. Kanske inte dom bästa eftersom jag inte är något proffs utan en glad amatör  men som älskar min häst och gör så gott jag kan!